Välkommen till Gunvors egen lilla del av internet

allt mellan himmel och jord

Khistorik

Här kommer lite historik om de olika kyrkorna

Kyrkorna står i bokstavsordning så det är bara att rulla nedåt till just den kyrka du vill läsa om.

 

Blidsbergs kyrka

Byggdes 1867-1870 efter ritningar av arkitekt T D Bergström. Kyrkan invigdes av biskop J A Buch 1870.
En åttastämmig orgel invigdes 1886. Två kyrkklockor finns. Storklockan är från 1804 och blev omgjuten i Stockholm 1894. Lillklockan är från 1707 och blev gjuten av M Petter Böök i Göteborg.
Dopfunten är från 1200-talet och är försedd med en runinskrift som dock aldrig blivit fullbordad.
Från den gamla kyrkan har också bevarats en bild som föreställer ett kvinnligt helgon, en bild av den heliga Birgitta samt ett par ljusstakar av tenn. Birgittabilden från 1400-talet är skuren i ek och anses vara av högt värde.

Brunns kyrka

Kyrkan som byggdes 1893 ligger väl synlig för de vägfarande. Ovanför portalen står inskriptionen ´Jubelåret 1893´- till 300-års minnet av Uppsala möte. Den renoverades 1927 då den gamla kyrkans läktarbröst sattes in ikyrkan och dess målningar togs fram. Det gamla stenaltaret med sin tavla från 1600-talet togs också fram. Dopfunten av sandsten från 1200-talet är placerad vid korets högra sida. Kyrkan ger ett mkt ljust och öppet intryck.

Dalums Kyrka

Byggnaden har en tydlig medeltida prägel genom att den ursprungliga romanska kyrkans murverk fortfarande utgör stommen för långhus, kor och absid. Kyrkan är troligen uppförd under 1100-talet och till största delen byggd i tuktad fältsten. De ursprungliga murarna och den romanska rumsindelningen med långhus och smalare kor med absid är bevarat. Ett västtorn byggdes samtidigt eller förmodligen något senare, detta hade möjligen ett öppet läktarparti in mot kyrkan. Det nuvarande tornet uppfördes antagligen på 1600-talet efter att det ursprungliga eldhärjats och förstörts, enligt traditionen av danskar i samband med slaget på Åsundens is 1520. Det nya tornet anlades längre västerut, det gamla tornet blev en förlängning av långhuset. 1600-talets torn är förmodligen byggt delvis i försvarssyfte, vilket bl.a. kan ses på de små rektangulära skyttegluggarna i alla fyra väderstreck.
Sakristian tillkom på 1300-talet, under denna tid fick kyrkan sina gotiska drag i form av de ribblösa valven samt sakristians portal och dörr. Vapenhuset i barockstil stod färdigt år 1738. Absidens utsida är dekorerad med en rundbågsfris som bärs upp av lisener,frisen är den enda i sitt slag i Västergötland och anses tyda på skånsk-danska influenser
Innan den stora restaureringen 1881-83 var kyrkan mycket förfallen. Det hade från stiftets håll länge propagerats för att kyrkan borde rivas och ersättas med en ny. Saken drog dock ut på tiden och till slut ändrade man sig.

Floby kyrka

Kyrkan uppfördes år 1845 i nyklassisk stil och ersatte en medeltida kyrka som revs. Kyrkans byggmästare var patron Fredrik Sundler på Vårgårda herrgård. Kyrkan är en av Skara stifts större landsortskyrkor med plats för 600 personer. Tornkammaren och tornspiran tillkom vid en renovering 1877 - 1878.

 

Flämslätt kyrka

 byggdes 1957 och klockstapeln med två klockor tillkom 1964. Kyrkorummet har innertak i trä och vitmålade väggar. Kyrkan har ingen bänkinredning, utan lösa stolar står uppställda i en halvcirkel på stengolvet som har stenläggning i form av ett kors. Kyrkan pryds av ettkrucifix, målade kyrkfönster med abstrakt motiv samt fyra ikonbilder. Kyrkobyggnaden är sammanbyggd med konferensanläggningen. Utanför kyrkan vid några stora lövträd finns bänkar och ett kors uppställt för utomhusgudstjänst.

Fänneslunda/Grovare kyrka

Nuvarande kyrka ersatte två medeltida kyrkor i Fänneslunda och Grovare som numera är ruiner. Kyrkan uppfördes 1874 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom.

Kyrkan består av ett stort långhus med ett smalare och lägre kor i öster som är rundat. I väster finns ett kraftigt torn med öppen lanternin och i norr finns en tillbyggd sakristia. Kyrkans sadeltak är täckt med tvåkupigt lertegel. Under tegelbeläggningen finns tidigare beläggning av spån.

1930 försågs koret med kalkmålningar utförda av John Hedaeus från Borås. Motiven är Jesu korsfästelse och Kristi förklaring. I koret står två medeltida dopfuntar i sandsten. Ena funten fanns i Fänneslunda och andra i Grovare.

Orgeln är tillverkad vid mitten av 1800-talet av J.N. Söderling i Göteborg för Saleby kyrka. På 1890-talet köptes orgeln in till Fänneslunda-Grovare. 1983 renoverades orgeln av Tostareds Kyrkorgelfabrik.

Ritningarna till nuvarande predikstol, altarprydnad, altarring, och läktare är utförda 1871 av kyrkans arkitekt.

Grude kyrka

Grude kyrka är enligt tradition uppförd under medeltiden, men har sedan dess om- och tillbyggts flera gånger. Kyrkan var till en början liten med endast ett fönster och en dörr på södersidan. Koret tillbyggdes 1688 då även fönster på norrsidan sattes in. 1772 tillbyggdes kyrkan till rektangulär form. Bland inventarierna märks en medeltida dopfunt av sandsten och Gustav Vasas Bibel.

Habo kyrka

Kyrkan är en träkyrka som fick sitt nuvarande utseende 1723. Kyrkans arkitektur påminner om en katedral, men är byggd helt i trä. Den är till formen en basilika, med ett högt mittskepp och två lägre sidoskepp. Kyrkan målades 1741-1743 av två Jönköpingsmålare, Johan Kinnerus ochJohan Christian Peterson. Målningarna illustrerar Luthers katekes' sammanfattning av den kristna läran.

Herrljunga kyrka

Herrljunga gamla kyrkas byggnadsår är okänt, men traditionen vill berätta att den uppfördes på 1200-talet. Byggnaden murades av kalksten ellergråsten och hade ej särskilt markant kor. Den saknade fönster på norra sidan och västra gaveln. Predikstolen hade sin plats vid kyrkans södra sida och i koret fanns en gravkammare, sannolikt upplåten för någon präst- eller adelsfamilj. I en fristående klockstapel hängde en klocka med runinskrift, vilken numera förvaras i Statens historiska museum, dit den försåldes 1894. 1865 revs Herrljunga gamla kyrka i samband med byggandet av den nya kyrkan. Ruinerna av den gamla byggnaden undersöktes och renoverades 1957, varvid också några av kyrkogårdens gravar och minnesstenar blev föremål för undersökning, samt bringades i värdigt skick.

Herrljunga nya kyrka uppfördes 1865, då socknarna Herrljunga och Tarsled bestämde sig för att bygga en gemensam kyrka i det framväxande municipalsamhället som uppkom i närheten av Herrljunga järnvägsstation, belägen vid Västra stambanan. Dessa två socknar växte samman och blev Herrljunga församling 1964. Även Tarsleds kyrka hade ett medeltida ursprung, dess ruiner uppkom genom rivning av kyrkan 1863 och ligger väster om Herrljunga.

Humla kyrka

Predikstolen kommer från Blidsbergs kyrka. Vid rivning av den gamla kyrkan 1889 fann man i grunden till medeltidsaltaret en relik, som innehöll ett stort antal mynt. Dessa mynt förvaras nu i Statens Historiska museum. Storklockan i gamla kyrkan var troligen den äldsta i Västergötland.

Håkantorps kyrka

Kyrkan ersatte 1842 en mindre förfallen kyrka som revs.

Kyrkans predikstol är från 1600-talet. Altaret av slipad kalksten byggdes 1958. Dopfunten har medeltida ursprung och överfördes till kyrkan från Äspäs gård, där den användes att planera blommor i. Altartavlan föreställer den sjunkande Petrus som hålls uppe av Jesus. I korgolvet finns en gravhäll från 1600-talet över Arve Bengtsson med familj.

Hällestad kyrka

Kyrkan byggdes av trä 1901 och ersatte en träkyrka från 1600-talet. När 1600-talskyrkan revs fann man ekplankor från en medeltida stavkyrka. Dopfunten i från 1200-talet, troligtvis en rest från den medeltida kyrkan, finns kvar i kyrkan. En vapensköld över ätten Silversvärd är uppsatt i kyrkan. Altaruppsatsen, i primitivt snide från 1682, restaurerades 1936. År 1953 moderniserades kyrkan. Nya bänkar monterades in enligt förslag av arkitekt Anders Ekman. Kyrkan ommålades invändigt och försågs med elektriskt ljus och elvärme. En orgel med sju stämmor som byggts av firman Orgeltjänst Wedrup i Uppsala installerades 1954. Kyrktornet är försedd med två kyrkklockor. Storklockan är från 1863 och lillklockan är från 1854. Båda är gjutna av C A Norling i Jönköping

Händene kyrka

Händene kyrka i romansk stil byggdes på 1100-talet. På 1600-talet gjordes en omfattande om- och tillbyggnad. År 1833 gjordes en omfattande restaurering. År 1912 genomfördes en utvidgning av koret och en tillbyggnad av sakristian. Efter alla renoveringar är det bara tornet som står oförändrat sedan medeltiden. Tornet har romanska ljudgluggar med kolonner och två kyrkklockor. Lillklockan är från medeltiden och storklockan från 1528 har inskriptionen "Sancte Johannes ora pro nobis".Händene kyrka i romansk stil byggdes på 1100-talet. På 1600-talet gjordes en omfattande om- och tillbyggnad. År 1833 gjordes en omfattande restaurering. År 1912 genomfördes en utvidgning av koret och en tillbyggnad av sakristian. Efter alla renoveringar är det bara tornet som står oförändrat sedan medeltiden. Tornet har romanska ljudgluggar med kolonner och två kyrkklockor. Lillklockan är från medeltiden och storklockan från 1528 har inskriptionen "Sancte Johannes ora pro nobis".Dopfunten är från medeltiden .Altarskåpet med Madonnan och Barnet är från 1200-talet.I kyrkan finns textilier från 1600-, 1700- och 1800-talen har konserverats av riksantikvarieämbetet. Kyrkhandböcker från 1600-talet till nutid finns bevarade. Ilånghuset hänger en gravsten efter efter överstelöjtnanten och adelsmannen Pehr Gyllenhammar (1681-1757) och hans hustru och kusin Christina Gyllencornet (1675-1647). Ovanför gravstenen hänger vapenskölden för adelsätten Gyllenhammar. Altartavlan från 1912 föreställande Emmausvandringen är målad av A G Lundblad.

Jällby kyrka

är en kyrkobyggnad i Jällby i Skara stift. Den är församlingskyrka i Hudene församling och ligger 10 km söder om Herrljunga. Det är en träkyrka som är daterad till 1600-talet.

Jällby kyrka är placerad på en förkristen gravhög. Kyrkans ålder är dendrokronologiskt bestämd till 1600-tal, men en del av virket i stommen av liggtimmer är daterat till 1100-tal. Om det är korrekt så rör det sig förmodligen om återanvänt virke från en föregångare.

Kyrkan är tillbyggd flera gånger. År 1745 byggdes det till ett vapenhus i väster och det lilla klocktornet byggdes ovanpå. År 1845 införlivades vapenhuset med långhuset och ett nytt vapenhus byggdes längst i väster. År 1869 förlängdes kyrkan i öster. Fönstren i kyrksalen försedda med gardiner. Kyrkan har spåntak, förutom tornet som är klätt med plåt.

Väggarna är dekorerade med rokokomålningar från 1767 av John Ljung. A.G. Ljungström målade altartavlan samt tillverkade altaret och altarringen år 1870. Han fick då även i uppdrag att restaurera de äldre väggmålningarna.

Kinneved kyrka

är församlingskyrka för Kinneveds församling i Skara stift och är belägen strax utanför Kinnarp i Falköpings kommun iVästergötland. Kyrkan är en absidkyrka i romansk stil från 1100-1200-tal. Murarna är av kalksten med fyllning av kullersten och bruk, i absiden är murarna 1,5 meter tjocka. Både på in- och utsidan är murarna putsade och vitkalkade. Utanför långhusets södra vägg finns Kinnevedskistan, en romansk gravvård från 1100-talet med två kors i sten.
Tornet och den västligaste delen av långhuset är från 1820. Taket är täckt med spån, tornhuven är täckt med plåt. Före 1820 fanns vapenhuset på norrsidan, vilket antagligen var huvudingången. Sakristian byggdes om på 1780-talet och större fönster sattes in i långhuset 1782. Kryssvalven inne i kyrkan är senmedeltida och dekorerades 1953 med grå och röda band i medeltida stil. Läktaren tillkom 1733, men flyttades 1820 då kyrkorummet förlängdes. 1786-87 gjorde man om altarprydnader, bänkar och sakristian.
1871 sattes ett nytt kors på tornet efter att det gamla blåst ned 1869.

Kölaby kyrka

Den nuvarande kyrkan uppfördes 1836. Kyrkan har en medeltida kyrkklocka. I vapenhuset finns en intressant runsten - VG178. Salkyrkan från 1836 är ett välbevarat exempel på en sockenkyrka i empirestil. År 1934 utfördes tidstypiskt dekormåleri i fönstersmygar och på sakristians tak av C O Swensson

Ljushult kyrka

Kyrkans äldsta delar är från 1658 men året är osäkert och kan i stället vara 1688. Dendrokronologisk undersökning talar för det senare årtalet. År 1786 tillkom tornet i väster. År 1826 förlängdes kyrkan ut åt öster, en sakristia vidbyggdes i norr och tornkonstruktionen förstärktes. Taket välvdes och de gamla dekorationsmålningarna övermålades. Kyrkorummet i sin helhet samt altare och predikstol vitmålades 1864. Kyrkan renoverades 1904 och 1930. År 1950 framtog konservator T. Engblad målningar som anses utförda av kyrkomålare Ditloff Ross på 1760-talet. På väggarna under läktaren har Ross målat akantusslingor på röd botten samt på pelare, sirade med blomstergirlanger och med blommor på fälten mellan pelarna. Vid restaureringen fann man spår av ännu äldre måleri, troligen från kyrkans första tid. Troligen har dessa en gång målats över, och så har Ross målat nya motiv. I sinom tid har hans målningar rönt samma öde. Figurerna på läktarbröst, evangelisterna och Kristus, är också verk av Ross. De var mycket välbevarade och behövde endast putsas upp vid restaureringen.

Predikstolen och altaruppsatsen är från 1600-talet
Den första orgeln köptes 1880 av en organist vid namn Runbäck i Yttre Järna. Den ombyggdes 1888. Ny orgel inköptes 1930 tillverkad av firma Åkermanoch Lund. Den ersattes med en ny orgel 1991 från Mårtenssons orgelbyggeri. En del gamla pipor användes.
Två glasmålningar insattes 1930 i korfönstren, utförda av konstnären Albert Eldh.
Av gamla inventarier kan ljuskronan från 1754 nämnas.
År 1827 fick man ytterligare en ljuskrona som hade 10 armar. Den fjärde kronan skänktes 1916.

Marka kyrka

Kyrkan i romansk stil uppfördes på 1100-talet samt i början av 1200-talet. Materialet var tuktad sandsten och en viss mängd kalksten. Från begynnelsen bestod kyrkan av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutat kor i öster och torn i väster. Sakristian av gråsten och kalksten tillkom under senmedeltiden då även innertakets kryssvalv uppfördes. 1750 revs kyrktornet och av materialet byggdes nuvarandevapenhus mitt på långhusets norra sida. Altarfönstret och ett litet fönster i norr är bevarade i ursprunglig form. En restaurering genomfördes 1951 under ledning av Ärland Noréen. Nya fönster med antikglas och blyspröjs sattes in. Likaså tillkom nuvarande slutna bänkinredning. Nordväst om kyrkan står en klockstapel uppförd 1752 som ersättning för det rivna tornet. Storklockan är från år 1583. Lillklockan är gjuten 1751 hos Nils Billsten.Läktaren har ljusblå marmorering. Målningarna på bröstningen är från senare delen av 1700-talet. Dessa togs ned vid restaureringen 1913 och återfinns numera på väggen i vapenhuset.
Altartavlan är från slutet av 1600-talet.
Vid triumfbågens norra sida står en åttasidig dopfunt som sannolikt tillkom under 1900-talets första hälft. Funten består av fot, cuppa och lock av trä som är marmorerade i grågrönt.
Tre ljuskronor av mässing köptes in 1781.
Predikstolen i provinsiell barock är snidad i trä under 1600-talets senare del eller under 1700-talet. Ett åttasidigt ljudtak hänger ovanför predikstolen.

 

Mossebo kyrka

Som en miniatyr av Peterskyrkan med Sixtinska kapellet fast i trä och på den svenska landsbygden!!!En helt fantastisk liten kyrka. Här finns allt! Det är målningar av alla de slag, figurer, skulpturer, utsmycknngar! Måste ses! Trevlig vägkyrka med berömvärt kafé i de gamla husen tvärs över vägen.

Mössebergs kyrka

Mössebergs kyrka är en kyrka som ligger i Mössebergs församling i Falköping kommun. Mössebergs kyrka byggdes och invigdes 1960. Den är ritad av arkitekt Anders Ekman som skapat en vacker kyrka med gotisk lyftning. 1989 genomgick kyrkan en genomgripande renovering.Här är en kyrka för alla! I nedre plan finns församlingsvåning med lokaler anpassade för många olika grupper och aktiviteter. Här har barnen det väldigt roligt, ungdomarna har ett eget krypin och stor samlingsrum där man kan ha fest efter dop eller bröllop t.ex. 
Själva kyrkorummet känns lugnt och inbjudande med flera effektfulla detaljer. Glaskorset som glimmar vid solbelysning i koret är utfört av kyrkvärden Are Lundin.

Remmene kyrka

På 1860-talet byggdes kyrkan på samma plats som den medeltida kyrkan stod. Kyrkan restaurerades 1963 och i tornet hänger två klockor, storklockan från medeltiden och den lilla som är en gåva av församlingsbor 1920. Kyrkan med sina enkla linjer och vita fasad är inte ovanlig i trakten

 Rydboholms kyrka

Kyrkan uppfördes 1852. Från början ägdes den av Rydboholmsbolaget men övergick senare till
församlingen.
 
Råda kyrka

Råda kyrka är en liten röd träkyrka, omgiven av stora träd. Kyrkan rymmer cirka 250 personer och byggdes år 1712.
Vapenhuset och tornet tillkom under 1700-talets senare hälft. Ursprungligen var kyrkan ljusgul i färgen, men i början av 1800-talet målades den röd.
Församlingen har sitt namn, Råda, efter det fornsvenska ordet rodha vilket betyder röjd mark. Ortsnamnet Råda syftar alltså på när marken en gång röjdes för att bli boplats. Redan under 1500-talet hade Råda en kyrka, och möjligtvis ännu tidigare. Dagens kyrka har troligtvis placerats bredvid sin föregångare.

Kyrkan omges av en stor kyrkogård. I sluttningen ovanför kyrkan finns två gula byggnader, den gamla kantorsbostaden och kyrkskolan. Mitt emot kyrkan ligger prästgården. Råda församlingshem ligger bredvid kyrkan en bit bort.

Rångedala kyrka

Kyrkan rymmer 325 personer.
Rångedala kyrka är en salkyrka i empirestil från 1848. Arkitekt: Petter Pettersson.
 
År 1846 började den nya kyrkan byggas och 1848 togs den i bruk. (Då var den inte målad vare sig ut- eller invändigt och altarprydnader och orgel inte på plats). Vid senare renovering, 1980-1981, målades kyrkans interiör med sin ursprungliga rosa färgnyans med fönstersmygar i vitt. Vid renoveringen försågs kyrkan med de nuvarande rummen för andakt, väntrum, förvaringsutrymmen etc. Altartavlan föreställer Kristi förklaring. Till vänster om Kristus står Moses med lagens tavlor och till höger knäböjer Petrus, Jakob och Johannes. Altartavlan är skänkt av handlare J.A. Pettersson, Göteborg, född i Finnekumla by i Rångedala.
Predikstolen har i fälten symbolerna för dopet, lagen, lidandet och försoningen. Predikstolen är tillverkad av Lars Hansson i byn Holmen i Rångedala. Dopfunten är av sten och tillhör den grupp som benämns "Finnekumlagruppen" och bör ha tillkommit under slutet av 1100-talet. Dopfunten torde haft sin plats i gamla kyrkan. När den revs blev dopfunten utflyttad för att bli prydnader på portstolparna. Omkring 1906 flyttades dopfunten in i den nuvarande kyrkan.

Målningarna på läktarbröstet föreställer Kristus och de tolv apostlarna, samt de fyra evangelisterna med varsin symbol. (Till denna serie tavlor hör också den av Paulus som placerats över dörren till sakristian). Dessa tavlor har också prytt den gamla kyrkan och förvarades 1847-1933 o kommunsalen i den gamla skolan som före branden 1940 låg intill kyrkan. 1933 sattes tavlorna upp på läktarbröstet.

Kyrkorgeln är byggd av Tostareds kyrkorgelfabrik 1970 och har 17 stämmor. Kororgeln har sex stämmor och togs i bruk i samband med med invigningen av kyrkan efter renoveringen 1981. Den är byggd av Robert Gustavssons Orgelbyggeri i Härnösand.
Dopängeln över dopfunten är skulpterad i trä och är ett arv från den gamla kyrkan. I kyrkan finns två klockor, en storklocka och en lillklocka. Båda är mycket gamla.

S.Björke kyrka

Södra Björke kyrka 
Den är belägen alldeles öster om asfalterad länsväg i öppet jordbrukslandskap. Grannbebyggelse i väster och söder. Kyrkan uppfördes av sten 1774 efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz, sedan den äldre, medeltida kyrkan utdömts på grund av dess eftersatta underhåll och ringa storlek. Till det nya kyrkobygget utnyttjades dock de äldre stenmurarna i norr och väster. Kyrkan invigdes 1779. Innuti kyrkan märks en dopfunt av sandsten, troligen från 1100-talet, målade fönster och en stor altarprydnad med den korsfäste Kristus som mittmotiv.

Seglora kyrka västergötland

Byggd 1903 i gotisk stil och reparerad ett antal gånger. Den gamla kyrkan såldes som bekant till Skansen och den nya blev väl vad man kan säga för stor. Men högrest och stilig är den.

Seglora kyrka på Skansen

Seglora kyrka

 är en kyrkobyggnad som finns på Skansen i Stockholm.

Seglora kyrka stod ursprungligen i Seglora utanför Borås men flyttades till Skansen. Kyrkan byggdes 1729. På 1780-talet försåg man kyrkan med ett kyrktorn och en sakristia. Altartavlan tillkom också 1780 och utfördes av "H. Fabriqueren" Åhwall i Borås sedan biskopen tidigare konstaterat "att Altare Taflan war nog gammal och af litet anseende". Takmålningarna med scener ur Jesu liv gjordes av Sven Wernberg 1734-1735.

När Arthur Hazelius byggde Skansen ville han även ha en kyrka. Det diskuterades om man skulle bygga en kopia av en existerande kyrka. I Seglora socken hade man 1903 tagit i bruk en ny stenkyrka vilket gjort den gamla träkyrkan överflödig. 1916 kom kyrkostämman överens medNordiska museet

 att sälja träkyrkan och vid midsommartid satte arbetet igång med att flytta byggnaden. Man gjorde bland annat en arkeologisk utgrävning där man hittade rester av en nedbrunnen medeltida kyrka samt en mängd mynt från 1200-talet och senare.

Den 26 maj 1918 var flytten avklarad och kyrkan kunde invigas igen.

Kyrkan har blivit populär som bröllopskyrka och det första bröllopet ägde rum den 9 juni 1918. Bland kända personer som gift sig där kan nämnasGunnar Hedlund. I kyrkan arrangeras också gudstjänster och konserter.

Kyrkorgeln kommer dock inte från Seglora utan flyttades till kyrkan 1962. Den kommer från kyrkan i Film socken i norra Uppland. Orgeln byggdes av Jonas Ekengren och stod klar 1778. Den användes i kyrkan fram till 1872 när den ersattes av en nyare orgel. Några år användes den i kyrkskolan. 1908 såldes den till Nordiska museet som lät montera upp den igen 1929.

1959 beslöt museet att flytta orgeln till Seglora kyrka för att ersätta den tidigare orgeln. I december 1962 stod orgeln på plats i kyrkan.

Sexdrega kyrka


Kyrkan byggdes 1810 och stod klar följande år. Den gamla stenkyrkan från 1100-talet revs. Utrymmet i denna var inte tillräckligt  -  den var som  man skrev  ”som Moderkyrka något trång.”
Den nya kyrkan fick c:a 600 sittplatser. En dramatisk händelse inträffade under gudstjänsten söndagen den 14 juli 1811. Åskan slog ner och skadade taket, slog sönder kulan och korset på tornet samt splittrade några pelare och förstörde två bänkdörrar. Än värre var att 3 personer dödades och runt 200 skadades. Kyrkbygget hade hårt ansträngt  socknens ekonomi ,som inte blev bättre, då stora reparationer måste göras efter åskans härjningar.
Pengar till en orgel hade man först 1831. Orgeln placerade på en liten läktare över altaret. På 1890-talet revs denna läktare och en ny orgel hamnade så småningom på västläktaren.
Två gravstenar av speciellt intresse kan nämnas. Den ena, som är en stor stenhäll, står numera vid kyrkans nordöstra hörn. Den låg tidigare inne i den gamla kyrkan och utmärkte en grav för Peder Kijl och hans hustru. Kijl var överste och bodde på Stora Apelnäs i Roasjö .Han dog 1588 
Texten på stenen är numera oläslig. Den hade följande lydelse:
 ”Här ligger begraven den ärlige och välbördige man Peer Kijl till Apellnäs, vilken avsomnade i Herren i en god ålder den 27 september 1588. Desslikes ock hans kära hustru, den ärliga och välbördiga fru Agneta Arvidsdotter, vilken avsomnade i Kristus.”
Men man kan fortfarande se översten och hans frus gestalter på stenen . Stenen låg sedan den gamla kyrkan rivits under lång tid ute på kyrkogården.
En liten gravsten söder om kyrkan talar om att Johanna Stina Svensdotter var född 1820 och dog 1926 i en ålder av 106 år. Hon var vid sin död Sveriges äldsta invånare !
Johanna Stina hade vid 100 års ålder kvar sin sångröst. Först vid denna höga ålder fick hon en egen täppa på Björkarp, som hon köpte. Hon hade förut bodde på torpet Källan, dit hon flyttat från torpet Sjölid. 
Under missväxtåren 1868-69 hade hon fått vandra miltals för att få råg till utsäde och bröd. Under sina sista år klagade Johanna Stina över att inga jämnåriga fanns kvar i livet.
Någon påminde henne då om att ”Mor Hedin” ännu levde. Hon var 90 år. Johanna Stina lär då ha sagt ” Ja, det gör hon ju, men åt den barnungen har jag en gång varit barnpiga!”

Skara Domkyrka

Skara domkyrka har anor från 1000-talet, men den nuvarande höggotiska stilen stammar ursprungligen från 1300-talet. Kvar från 1000-talet är bland annat en för svenska förhållanden unik krypta, ett sista vilorum för stiftets första biskopar. Nuvarande koret tillkom vid 1200-talets början, ochlånghuset jämte tvärskeppet fick sin huvudsakliga form vid 1300-talets början, varigenom hela byggnaden fick en höggotisk prägel. Dessa delar var och är uppförda av sandsten från Västergötland. Skara domkyrka skadades och restaurerades vid flera tillfällen (bland annat i krigen med Danmarkoch vid stadsbränder under bland annat 1700-talet). Skara domkyrka är i sitt nuvarande skick en i väsentliga delar modern byggnad, vari ingår omfattande rester av en medeltida anläggning.

De 37 glasmosaikfönstren är utförda av konstnären Bo Beskow i samarbete med konstglasmästare Gustav Ringström under åren 1945-1976. Motiven är mestadels bibliska, men även det svenska helgonet Heliga Birgitta och Sankta Helena av Skövde finns avbildade. Inga fönster från den medeltida kyrkan finns bevarade.

Fönstren i koret återger i huvudsak gestalter och händelser från Bibeln. Tre av fönstren i det norra sidokoret skildrar Gamla Testamentet, medan det fjärde, med titeln Skarafönstret, visar mötet mellan hedendom och kristendom i Skara stift. I södra sidokoret ses scener ur Nya Testamentet. I södra långskeppet ser man människans åldrar från fosterstadiet till döden. På motsvarande norra sida avbildas symboliskt de fyra evangelisterna samt längst i väster Petrus genom tuppen. Över södra läktaren återfinns Mariafönstret med bl a Heliga Birgitta och Elin av Skövde.

Skara domkyrka innehåller rika konstskatter, bland annat altarkärl från 1000-talet och äldre kyrkliga textilier, och ett dyrbart gravmonument i svart marmor och vit alabaster över riddaren och översten Erik Soop, färdigställt år 1637 i Amsterdam av Pieter de Keyser. Det hade ursprungligen sin plats vid högkorets södra sida invid ingången till familjegraven. Gravmonumentet flyttades sedan runt i kyrkan under århundradena och står sedan 1999 placerat i domkyrkans södra korsarm. Mars och Minerva flankerar vid norra gaveln. Själva kistan, av tenn med graverade historiska bataljscener, finns numera under gravmonumentet. Domkyrkan äger en guldkalk med emalj och diamanter, gåva av Erik Soop, och ett av Anders Hästehufvud skänkt silverdopfat. Det Hästehufvudska gravkoret är rivet sedan 1890, men i domkyrkan finns två hällar med bilder och inskrifter övergeneralguvernören i Riga Anders Eriksson Hästehufvud och hans familj. Förutom dopfatet har familjen Hästhufvud skänkt en vinkanna och domkyrkans nuvarande altaruppsats. Den senare kom i kyrkans ägo 1663 och tillverkades av bildhuggaren Hans Swant i Göteborg.

Skörstorp kyrka

är en kyrkobyggnad i Skörstorp i Skara stift. Den är en av kyrkorna i Åslebygdens församling. Skörstorp var sin egen församling till och med 31/12 2009. Utanför kyrkan finns för kyrkklockorna en rödmålad traditionell öppen klockstapel (det vill säga utan väggar för de bärande stolparna). Stapeln som uppfördes på 1700-talet har en huv i renässansstil i svängd form. Den mindre kyrkklockan göts 1930. Den större klockan göts 1526 av Johannes Bosson.
Kyrkan är en välbevarad medeltida rundkyrka som uppfördes under senare delen av 1100-talet, under biskop Bengt den gode. Den har rund form med vapenhus och kor som rektangulära tillbyggnader. Under 1400-talet eller 1500-talet försågs innertaket med valv. Koret med absid ochsakristia tillkom på 1660-talet. Sakristian byggdes ursprungligen som gravkor till släkten Spens på Orreholmen. Taket, som främst breder ut sig över den runda kyrksalen, är ett tjärat runt spåntak i renässansstil. Ovanför dess mitt reser sig en spira dubbelt så högt som taket. Spiran, uppförd 1666, har en mindre lökkupol som bas ovanför taket. Vapenhusets portal är utförd 1899.

Stenstorp kyrka

Vid 1800-talets början revs de medeltida kyrkorna i Stenstorp, Brunnshemoch Södra Kyrketorp, och 1817 byggdes en ny gemensam kyrka i Stenstorp. Där de tidigare medeltida kyrkorna stod i Brunnhem och Södra Kyrketorp står nu klockstaplar där böneringning sker under sommaren. Stenstorps kyrka restaurerades 1931 och 1957.
Stenstorps kyrka är byggd i Karl Johan-stil med slät och stram inredning med ett luftigt och ljust kyrkorum. Dopfuntarna från samtliga tre medeltida kyrkor finns samlade i kyrkan, och är daterade till 1100-1200-talet. Till vänster om koret finns Stenstorps gamla dopfunt och i vapenhuset står Södra Kyrketorps dopfunt. I tornet förvaras cuppan till vad som förefaller vara Brunnhems gamla dopfunt. Altartavlan från 1924 är en uppståndelsemålning av Gunnar Erik Ström i Göteborg.
En bibel från 1501, en så kallad Versio Vulgata, är tryckt av Anton Koberger i Nürnberg. Det är kyrkofader Hieronymus bibelöversättning frånHebreiska till latin. Bibeln skänktes till kyrkan 1674.

St olofs kyrka falköping

S:t Olofs romanska absidkyrka uppfördes på 1100-talet. Kyrkan förlängdes åt väster på 1200-talet. Kyrkan är ett utmärkt exempel på romansk byggnadskonst i Västergötland.
Sankt Olofs kyrka består av rektangulärt långhus med smalare absidkor i öster, vidbyggd sakristia i nordost samt västtorn. Huvudingång i väster. Det är den äldsta kyrkan i Falköpingsområdet, byggd på 1100-talet i sten. Enligt legenden utpekade den Helige Sigfrid platsen för kyrkan, något som måste ägt rum under missionstiden på 1000-talet.

Synnerby kyrka

Synnerby gamla kyrka uppfördes i sten på medeltiden. År 1754 byggdes kyrkan om till korskyrka. År 1770 träffades kyrkan av ett blixtnedslag, varvid kyrkans och kyrktornets tak brann upp. Kyrktornet renoverades 1772 och resterande kyrka 1775. I vapenhusets östra vapenhusvägg fanns enthegnsten inmurad i väggen. I tornet fans tre kyrkklockor och ett slagur. År 1905 revs kyrkan i samband med bygget av den nya.Bygget av den nya kyrkan startade 1905 med att den medeltida kyrka revs och stenen och inredningen från den gamla kyrkan tillvaratogs. Den nya kyrkan uppfördes sedan i gotisk stil efter ritningar av arkitekt Hjalmar Tessing. Föremål som tillvaratogs från den gamla kyrkan var bland annat liljestenar, en runsten, dopfunt, altartavla, med mera. Kyrkans kor försågs med ett värmesystem. Kyrkorummets tak målades gult och brunt, medan väggarna målades blågrå upptill och gulgrå nedtill.År 1938 renoverades kyrkan under ledning av Adolf Niklasson. Tre korfönster igensattes på insidan, sakristian renoverades fick ny skåpsinredning. Kyrkan blev ommålad invändigt, med ljusa färger. I koret fick kyrkan ny altaruppsättning och troligen byttes altarringen.

År 1956 fick kyrkan nytt värmesystem. Vid en renovering 1970-1972, efter ritning av Lars Rune Bengtsson, byggdes en läktarunderbyggnad. Sakristian fick nya skåp, värmeanläggningen byggdes ut och äldre läktartrappor i vapenhuset revs. Interiören målades i en ny färgsättning och taket isolerades.Det gamla skiffertaket i Dalslandsskiffer lades 1989 om med Grythytteskiffer. En tumba på kyrkogården konserverades 1992 av Stenkonserverings konsult AB i Stockholm. År 1995 hittades i en grav en mindre liljesten, som placerades i kyrkan

Sörby kyrka

är en kyrkobyggnad i Sörby i Skara stift i Västergötland. I kyrkans långhus ingår troligtvis en tidig-medeltida romansk kyrka. År 1772 revs kyrkans kor och kyrkan förlängdes 15 alnar (cirka 9 meter) åt och öster och fick en tresidig koravslutning. Sakristian byggdes 1780 och tornet uppfördes troligen ungefär vid samma tid. Kyrkan har ett golv av kalkstenshällar. Det platta innertaket tillkom 1925 och dekorationsmålades av artisten Gustav Ström från Skärhamn.
Dopfunten av sandsten, som är kyrkans äldsta inventarie, är av enkelt romanskt utförande. I vapenhuset står ett skåp från sen medeltid medgotiska smiden. Altaruppsatsen visar en Golgatascen med kristus på korset. Predikstolen ligger stilmässigt mellan renässans och barock och är prydd med skulpturer. Baldakinen är från 1925. Orgeln med 8 stämmor byggdes 1930 av E A Zetterquist & son i Örebro. Tornets två klockor är båda gjutna 1747 av Nils Billsten i Skara

Timmele kyrka

Portalen till vapenhuset är den ursprungliga från medeltiden. Kyrkan har genomgått flea renoveringar. Den grundligaste var år 1886, man skaffade ny altaring och predikstol. 
Den gamla, predikstolen, altaringen samt altaruppsatsen av år 1687 ställdes i klockstapeln, där de vid en brand år 1914 förstördes. Det var för kyrkan en oersättlig förlust. 
När en ny stapel sedan skulle byggas tog man beslutet att inte ersätta den gamla, för det ansågs inte passa till den medeltidskyrkan. År 1954 fick kyrkan en ny altartavla. Det blev konstnären Bo Beskow, skaparen av berömda fönstermålningar i Skara Domkyrka, som fick den äran att göra tavlan.

Torbjörntorp kyrka

Torbjörntorps kyrka är en kyrka som ligger i Mössebergs församling i Falköping kommun. Torbjörntorps kyrka invigdes 1872 sedan en äldre, medeltida kyrka på samma plats rivits. Kyrkan innehåller en rad intressanta klenoder, bland annat en gotisk madonnaskulptur från 1200-talets mitt.

Trävattna kyrka

är en kyrkobyggnad som tillhör Floby församling i Skara stift. Kyrkan uppfördes 1854 efter det att Trävattnas gamla medeltida kyrka förstörts av vådeld. Kyrkan är ritad av arkitekten vid Kungliga överintendentsämbetet J A Haverman.
Predikstolen och altarringen är utförda i empirstil. Ett målat kors på glasfönstret över altaret tjänstgjorde de första åren som altartavla. Tre fönster i korväggen blev 1962 målade med treenigheten och motiv ur Jesu liv av den svensk-nederländske konstnären Folke Heybroek. Lillklockan räddades ur branden 1849 och har en inskription från 1669.

Tvärred kyrka

Tvärreds kyrka är en av sex som före 1 jan 2010 fick byta stift från Göteborgs till Skara stift. Från 1854 i tidstypisk stil. Den gamla kyrkan från 1100-talet finns delvis kvar som konserverad ruin. Runt 1900 tillkom de båda vackra glasmålningarna i koret. En del träskulpturer från gamla kyrkan är uppsatta på väggarna. Två dopfuntar, en i sandsten från sent 1100-tal och en nyare.

Valtorp kyrka

kyrkans västra del byggdes troligen på 1100-talet, år 1722 tillkom den östliga delen vilket gjorde kyrkan dubbelt så stor. Utbyggnaden av kyrkan har en särskild historia: Greve Axel Per Wrangel, dåvarande ägare av Wrangelsholms gård, ska ha kommit försent till en julotta och funnit kyrkan fullsatt. Han lär då ha uttalat en svordom och fick som straff välja mellan att sitta i stocken eller att bygga ut kyrkan varpå han valde det sistnämnda.

Dopfunten är på medeltida maner placerad vid ingången i kyrkans västra del. På dopaltaret står ett krucifix från 1200-talet, en medeltida ljusstake i järn och två träskulpturer föreställande Mose och Aron. På södra väggen i koret hänger en altarprydnad i trä från 1675. Innertaket harornamentalmålningar som troligtvis utförts på 1730-talet. I kortalket finns en plafondmålning föreställande Jesu förklaring.Från 1400-talet finns enkyrkstöt och en mässhake tillverkad i tyska eller nederländska broderiverkstäder på italiensk sammet.

I vapenhuset finns en gammal och annorlunda straffstock kvar. Det märkliga med straffstocken är att de straffade stod upp, vanligen satt man genom straffet, samt att stocken har sju hål.

Kyrkans klockstapel lär vara byggd 1738 och har två klockor, de ska vara gjutna någon gång på 1200-talet. Då samma klockor idag finns kvar klarade de sig alltså från Gustav Vasas indragning av kyrkklockor på 1500-tale

Varnhems klosterkyrka

Varnhem är en romansk-gotisk kyrkomiljö. Kyrkan är byggd i kalksten och består av ett treskeppigt långhus med högkoret i öster och etttvärskepp strax innan koret. Kyrkan har ett bastant lökformat centraltorn och ett par mindre torn i väster. Yttermurarna är stadgade med kraftigasträvpelare som ger ett mäktigt intryck. Runt högkorets absid finns en koromgång med mindre utbyggnader (kapellkrans). Mellan långhuset och den norra korsarmen finns en sakristia och på motsvarande plats i söder familjen de la Gardies utbyggda gravkor.

Interiören rymmer flera detaljer som knyter an till kyrkans långa byggnadshistoria.(bild) Strax framför det bevarade lekmannaaltaret ligger riksföreståndaren Birger jarls gravtumba med skulpterad häll. Från 1600-talets renovering finns De la Gardies familjegrav och den pampiga fasta inredningen i barockstil.

Klosterkyrkan i Varnhem blev gravplats för den kungliga Erikska ätten; Knut Eriksson (†1196), Erik Knutsson (†1216), Erik den läspe och halte Eriksson (†1250) som gynnade klostret med rika gåvor i mark och pengar som ersättning för de förnämliga gravplatserna. De tre kungarna har var sitt gravkor med monument från 1600-talet. Här har också kung Inge den äldre († c:a 1100) som tillhörde den Stenkilska ätten ansetts vila, vars kvarlevor flyttades till klosterkyrkan innan år 1234 från Hångers ödekyrkogård och då ska ha funnits under en omärkt sten i mittgången. I vår tid anses det klarlagt att Inges familjegrav i stället finns i Vreta kyrka och att hans stoft flyttades - vidare? - dit.

På en högst framträdande plats i klosterkyrkan, framför det "Heliga Korsets Altare", har stamfadern för den kungliga Bjälboätten sin gravplats; under en skulpterad gravhäll vilar Birger jarl (†1266) med sonen hertig Erik (†1275) och andra gemålen, änkedrottning Matilda av Danmark (†1288). En porträttbyst som föreställer Birger finns högt uppsatt under ett takvalv. Andra personligheter som vilar i Varnhems klosterkyrka är Magnus Gabriel de la Gardie med hustru, prinsessan Maria Eufrosyne, samt Jesper Swedberg.

Varnums kyrka

Kyrkan är från medeltiden, troligen från slutet av 1100-talet. Kyrkan har förlängts åt öster vilket sannolikt ägde rum på 1400-talet. Ingången ligger ovanligt nog på norra sidan istället för västra eller södra sidan. 1745 förlängdes koret tre alnar och fick en tresidig avslutning med samma bredd somlånghuset. Samma år uppfördes en sakristia vid södra sidan.

Altaruppsatsen och predikstolen tillkom 1694. Skulpturer från medeltiden har även bevarats, bland annat ett triumfkrucifix från 1200-talets mitt. Dopfunten uppfördes samtidigt som kyrkan.

Vist kyrka

Den nuvarande kyrkan byggdes 1892 i romansk stil. Den äldre kyrkan i Vist, en liten stenkyrka med klockstapel hade medeltida ursprung. En omfattande renovering av den nuvarande kyrkan 1940 gav den dess inre nuvarande utseende. Färgerna stämdes om och kyrkan fick en ny altartavla, utförd av konstnären Gunnar Torham. 
Altartavlan som föreställer nattvarden instiftelse, har senare fått två sidostycken, utförda av samma konstnär.

Våmb kyrka

Våmbs medeltidskyrka ligger på Billingens sluttning i utkanten av Skövde. Kyrkan är byggd i mitten av 1100-talet i romansk stil och rymmer flera medeltida träskulpturer. I triumfbågen hänger ett ovanligt krucifix daterat till omkring 1200. Kyrkan är en poplär vigselkyrka och ett uppskattat utflyktsmål.

Ulricehamns kyrka

1400-talskyrka som då hette Bogesunds kyrka. Vacker med sina målningar och den rikt skulpterade altaruppsatsen, den senare utförd i barockstil 1717 av rådmannen Hnas Christoffer Datan, som också gjorde predikstolen. Händig rådman!
Takmålningarna utfördes under 1680-talet av kyrkomålaren Anders Falck. Åt söder ser man univversums och människans skapelse, syndafallet och utdrivandet ur paradiset, och på nordsidan yttersta domen med himmel och helvete.

Åsarps kyrka

Åsarp-Smula kyrka är den tredje kyrkan i ordningen på denna plats. Under 1100-talet byggdes Norra Åsarps kyrka i romansk stil med ett kraftigt torn. I början på 1800-talet bestämdes att Norra Åsarps och Smula församlingar skulle bygga en gemensam kyrka. Norra Åsarps kyrka revs 1829 för att ge plats åt en ny kyrkobyggnad. Den nya kyrkan var invigningsklar 1830, då även den medeltida kyrkan i Smula revs. Det visade sig att den nya kyrkan var behäftad med många brister, varför man tvingades att riva den och bygga en ny som stod klar 1883. Den nya kyrkan återanvände grunden, delar av murarna och tornet från den gamla kyrkan. Kyrkan uppfördes i nygotisk stil efter ritningar av Helgo Zetterwall.

Under 1939-1940 genomgick kyrkan en renovering. Sakristian byggdes till, koret fick en annan utformning, bänkarna ändrades och läktaren blev tillbyggd. Slottsarkitekt Knut Nordenskjöld var rådgivare under bygget.

Dopfunten är från 1200-talet och kommer från Smula gamla kyrka.
I den medeltida kyrkan fanns ett golvur från 1700-talet. Detta såldes i samband med bygget av den nya kyrkan, men återköptes senare och står nu uppställd i koret.
Första orgeln var från 1885, och renoverades 1939 av Levin Johansson i Liared. År 1977 byttes orgeln ut mot en ny, tillverkad av Nils-Olov Berg iNye.

Altartavlan och triumfkrucifixet tillkom vid renoveringen 1939-1940, och är gjorda av skulptören Carl Fagerberg.

Kyrkan har tre klockor. En lillklocka från Norra Åsarps medeltida kyrka, en mellanklocka från Smula medeltida kyrka samt storklockan som blev omgjuten 1861.


 





 


 



Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.